Unga vuxna sätter färg på Trelleborg

Klicka här för fullständigt program (öppnas i nytt fönster)

Personligt ombud – Trelleborg

Träff med Marie Wigårde: Personligt ombud i Trelleborgs kommun.

  • Marie är det enda personliga ombudet i Trelleborgs kommun.
  • Hon har ca 70 klienter om året.
  • Vissa har hon kontinuerlig kontakt med, vissa lite då & då när de är i extra behov av hennes stöd.
  • Klienterna söker upp henne genom att mejla eller ringa själv, andra har föräldrar som är oroliga och kontaktar henne och ibland är det någon kontaktperson inom vård/myndighet som kontaktar henne för en klients räkning.
  • Hon har mycket samverkan med Arbetsmarknadsförvaltningen, arbetsförmedlingen, vårdcentraler och allmänpsykiatrin.
  • Klienternas ålder varierar mellan 18-65 år.
  • Vissa klienter vill ha lite hjälp med ekonomin men ej ha någon god man. Då kan Marie stötta med att påminna när det är dags att betala räkningarna eller hjälpa de som behöver stöd i hur man betalar räkningarna.
  • Hon lotsar folk i rätt riktning med att söka boendestöd, söka fonder, kallar till möte, påminner om möte, hjälper folk att söka rätt sorts hjälp och kanske få rätt sorts diagnos samt fungerar som en länk mellan klienten och myndighetskontakterna.
  • De unga vuxna behöver hjälp med att komma in i systemet.  Det behövs erfarenhet när det gäller papper, blanketter, ersättning, stöd osv. De som är äldre har oftast varit med länge och ”anpassat” sig.
  • De unga vuxna vill hellre ha kontakt via mejl & sms medan de äldre föredrar att alltid ses.
  • Marie berättar att bemötandet av klienten är mycket viktig. Det har blivit bättre än hur det var för ett par år sedan. Då kunde bemötande från olika vård & myndigheter vara lite si sådär.
  • Marie lägger upp sina tider själv. Vill någon hellre träffas på kvällen eller helgen, så går det bra. Hon upplever att unga hellre vill träffas på okonventionella tider.
  • Mötet med klienterna sker oftast hemma hos klienten själv, på ett café, på dagverksamheten Kärnan eller där klienten känner sig bekväm. Vid första mötet berättar klienten om sina problem, detta för att Marie ska bilda sig en uppfattning om svårigheterna och hur de ska gå vidare tillsammans.
  • Hon upplever att klienten ofta känner osäkerhet vid olika möte, då är det bra att ha Marie med som en stöttepelare och ett par extra öron som hör och kommer ihåg vad som blir sagt.
  • Hon upplever det som att det finns en del skillnader mellan äldre klienter och de unga vuxna. Det är helt andra förutsättningar som ges idag på unga.

 

Länk från Trelleborg Kommuns hemsida där man kan läsa mer om personligt ombud:

PERSONLIGT OMBUD I TRELLEBORGS KOMMUN

 

Några ord från Louise Sandberg som har haft Marie Wigårde som personligt ombud.

Under en frukost på dagsjukvården så pratar vi lite löst om hur livet ser ut. Jag berättar om mina farhågor att missa något som krävs av mig för att jag ska få ersättning eller att försäkringskassan ska sluta godkänna min sjukskrivnings osv. Då reagerar en man som arbetar som mentor på dagsjukvården. ”Har du inte personligt ombud?” Jag visste inte ens vad det var så han förklarade att alla människor har rätt till att be om hjälp av ett personligt ombud när det kommer till t.ex. myndighetskontakter.

Jag googlade fram Trelleborgs ombud och lämnade ett meddelande. Hon ringde upp mig och vi träffades för att bena ut mina frågor och vad hon kunde hjälpa mig med. Hon har sedan hjälpt mig med att förstå vad försäkringskassan är ute efter, hur jag ska göra för att söka ekonomiskt bistånd och överklaga när de beslutat att neka mig pengar samt hjälpt mig med vilka som ska ha kopior på min sjukskrivning för att allt ska stämma.

Hennes hjälp har varit ovärderlig då den har gett mig lugn, jag har kunnat vara säker på att jag gjort allt jag ska och jag visste att jag hade någon att vända mig till om något skulle hända. Jag kan känna en stor frustration över att inte Arbetsmarknadsförvaltningen informerade mig om att det fanns ett personligt ombud i Trelleborg. Jag berättade ju för dem om min oro att missa eller missförstå något och att jag kände hur lite koll jag hade i allt kaos.

Något annat som också ger mig stor frustration är att det endast finns ett personligt ombud i hela kommunen. Vi är många som känner ett starkt behov av hjälp och många skulle må bra av att kunna få det stödet som ett personligt ombud kan ge. Jag tror dessutom att behovet kommer att öka och bli för mycket för en person att möta.

 

Månadens tema – Ett avgörande i mina vård- och myndighetskontakter

Månadens tema fokuserar på avgörande ögonblick och kontakter inom vård- och myndigheter.

Vi har alla erfarenheter av smärta, ovisshet, rädsla eller svårigheter under livets gång, det är ju en del av livet. Men för flera av oss så kan det helt enkelt bli för mycket att klara av på egen hand.

Det är ingen i att sträcka ut en hand och be om hjälp. Men det kan ta tid att inse att man behöver hjälp, man måste vara mogen/redo för det själv.

Många gånger så kan det vara besvärligt och ta alldeles för lång tid innan/om man får just den hjälpen man behöver.

Det vi vill förmedla tillsammans med inspiratörerna denna månaden är att ge några exempel på avgöranden i resan mot ett bättre mående. Vad var det som gjorde att denna kontakten blev ett avgörande? Hur kan andra behövande få kontakt med samma instanser?

Klicka nedan för att läsa texterna;

Dagsjukvården, de gav mig vändningen

Självskadefri tack vare Team Agnes

En avgörande allians

Några individer som gjort skillnad i mitt vuxenliv

’När mamma dricker’

”Det finns inget spöke i hela världen som är läskigare än mamma efter några glas” Trygga Barnen 💛

Samtidigt som du läser det här föds ännu ett antal alkoholister. Varje dag kliver hundratals svenskar in i ett missbruk som de aldrig kan tillfriskna ifrån. Och bredvid står oskyldiga barn som ser sina föräldrar försvinna in i dimman.

Idag är en halv miljon svenskar riskbrukare av alkohol. På varje missbrukare går det 8-12 anhöriga och vänner som drabbas. Det betyder närmre 5 miljoner människor drabbas.

Mellan 5.000 och 7.000 människor dör varje år av alkoholrelaterade sjukdomar och skador. Du trodde väl inte att du var påverkad? Men dagligen rullar miljontals skattekronor till vård av de skador som alkoholen skapar.

Läs mer om hur livet för många familjer ser ut, och vad du kan göra för att skapa drägligare tillvaro för de barn som drabbas. Kanske kan vår ökade kunskap och vårt engagemang hindra ännu fler glider iväg från sina barn, bort där ingen längre når.

www.tryggabarnen.org kan du möta många som arbetar för förändring.

Jag är både stolt och glad att projektet Unga Vuxna Trelleborg vill samverka, tillsammans kan vi lyfta barnperspektivet 🌸

 

Ett bra möte blev min vändpunkt

”Jag duger om jag är perfekt, mår du bra så mår jag bra”

Jag skrev i mitt första inlägg #maskrosbarn om när jag kom i kontakt med socialen för första gången. Jag var bara 18 år gammal, min son var nog strax innan ett år och jag kände att jag hade fått nog.

Hans pappa kom och gick med olika ursäkter, det var fyllor, brott, det ena med det andra och jag kunde inte lite på att han var drogfri längre, så jag tog kontakt med socialtjänsten för att få samarbetssamtal och stöd.

Han dök aldrig upp på vårt möte och då nämnde hon anhörig programmet som dom har på öppenvården. Jag minns inte så mycket av vårt samtal, men jag får en varm känsla i kroppen när jag tänker på det. Jag visste heller ingenting om medberoende och i den stunden kände jag inte heller att jag mådde speciellt dåligt. Jag berättade lite om hur vår situation såg ut och jag får en känsla av att hon verkligen lyssnade och snappade upp viktiga signaler, hon i det samtalet, genom att erbjuda mig en plats på anhörig programmet gav mig en brytpunkt i livet, en vändpunkt.

”Då visste jag inte att jag var medberoende, eller vad det var”

Rent spontant fattade jag nog ingenting om vad det var för något, Men jag kände nog å andra sidan att det kunde vara riktigt skönt att saker skulle handla om mig för omväxlings skull, och det är det bästa jag gjort i hela mitt liv.

Så tack till dig som tog emot mig som 18 årig mamma och bemötte mig som vilken annan mamma som helst, som såg mig, och visade mig vidare till rätt hjälp så jag har kunnat vara en sund och frisk mamma till min son.

Och framför allt tack till P som höll i min anhörig behandling, för att du såg mig och mina känslor. För att du lärde mig att hantera och känna mina känslor, gav mig viktiga verktyg i livet och för att du fick mig att förstå att jag är den viktigaste personen i mitt liv, det tar jag alltid med mig, du är fantastisk! 🌸

Det finns hopp och det finns rätt hjälp att få, alla förtjänar att må bra! 

 

Alkoholisten


”Barn som har föräldrar med beroende problematik tvingas växa upp för fort. Plötsligt är det de som måste ta ansvar för sin egen mamma eller pappa. Trygga barnen arbetar för att dessa barn kan få trygghet i sina liv och få lov att bara vara barn.”

Jag får känslan av att många människor än idag har väldigt liten kunskap om alkoholism, och än mindre hur det påverkar de anhöriga omkring, och framför allt barnen. Vuxna tror oftast att de kan dölja de ”vuxna” problemen genom att inte prata om det eller att hjälpa till att ’dölja’ den alkoholiserade föräldern genom diverse ursäkter om sjukdomar och annat, men barn märker väldigt tidigt när det är något som inte stämmer, detta utrycker sig ofta att man kanske går runt med en stor klump i magen och att man känner sig okoncentrerad. Detta kan också  leda till en ”osann” verklighet och de anhöriga/ barnen blir osäkra på sina känslor, man slutar lita på sina känslor.

Tillexempel så kanske barnet/den anhöriga känner sig orolig, rädd/ har en klump i magen, men familjen/ vuxna/ missbrukaren säger att ingenting är fel, då tar barnet/den anhöriga på sig skulden, ”det är jag som känner fel” -> börjar tänka på ”hur jag ska känna i denna situationen” istället, och så börjar man tänka på sina känslor istället för att känna dom.

”Alkoholism handlar om psykisk ohälsa”

Det som är viktigt för mig att förmedla i allt det här är att alkoholism finns i alla sammhällsklasser, den kan se ut på olika sätt, men känns oftast ungefär detsamma. Jag är själv uppvuxen i en stor villa med gula knutar, vi hade en stor grön trädgård med äppel träd. En av mina närmsta vänner bodde över gatan, jag hade minst 5 kaniner, det var käpp-hästar, kanin klubbar, hinder i trädgården uppställda av vita plast stolar och krattor. Där var nästan ständigt barn i trädgården och ungdomar i källaren (eftersom jag har en bror som är 5 år äldre än mig) och så hade jag föräldrar som verkligen älskade sina barn helhjärtat. idyllen är perfekt.

Mina föräldrar hade också två helt vanliga arbeten de åkte till varje dag, jag var otroligt aktiv i stallet och hos oss var alkohol egentligen ingenting konstigt alls, och jag kände inte heller någon oro kring alkohol. Mina föräldrar kunde ha fest på helgen där det serverades vin och öl och allt möjligt, det var nästan då man sov som tryggast.

Det är när det sker en personlighetsförändring som det blir oroligt.

Men så finns den där andra biten, som är hemlig, när något plötsligt förändras, när den ena plötsligt är jättesur, och den andre plötsligt är jättesnurrig, när man blir orolig, när den där personlighetförändringen sker som gör att man går runt med den där klumpen i magen och inte vet vad som är fel, när verkligheten plötsligt blir lite svår att ta på och det uppstår lögner och brutna löften.

Det är okej att både älska och hata den där personen. För mig har det hjälpt att skilja på dom och nästan se dom som olika personer, alkoholism är en sjukdom, du kan inte skylla på den, givetvis, men det är psykisk ohälsa och det är alldeles för tabubelagt, vi måste börja våga prata om det och de känslor som trycker omkring ämnet. Min erfarenhet av alkoholister (nyktra) är ju att den större delen faktiskt är de mest fantastiska, mest kärleksfulla, engagerade och otroligt kloka människor, det är iallafall min *förälder*!

Det finns många som behöver hjälp, och som vill ha hjälp och stöd. De kanske är i en djup sorg eller depression, men på grund av all tabu och på grund av att vi inte vågar fråga så möjliggör vi istället deras missbruk och deras psykiska ohälsa fortlöper.

Så frågan är fortfarande, hur når vi ut till dessa barn som ofta lider i skuggorna, som inte vågar prata om det på grund av all skam.

Vi måste #vågase #vågafråga #vågaståkvar och vi måste sluta döma, för allas skull🌸

 

Med varma soliga hälsningar Nathalie 🌸