Ida Wilör – Om att ersätta gamla strategier

Månadens uppgift är inte lika självklar för mig som de tidigare varit. Kanske för att jag ständigt går på högvarv och har inte riktigt tänkt efter hur en fungerande vardag ska gå till, utan jag har bara ”tutat och kört”.

Men jag är glad att uppgiften kom fram, då jag den senaste tiden har haft det kämpigt.
Vi har bara 24h på ett dygn, varav du sover bort ca 6-8h. Resterande timmar ska jag hinna med att studera, jobba, träna, umgås med min sambo, ta hand om hunden, hålla ordning i huset och socialisera mig med vänner. Har jag tur kan jag klämma in lite ”egentid” så som att shoppa, gå långa promenader eller liknande.

Så här har jag haft det i över 3 år. Inga lov, ingen vila, inga raster. Jag har varit utomlands fysiskt, men psykiskt hade jag ständigt igång ett prov, en bok eller en annan tanke som störde min vila.

Alltid igång

Många av mina nära reagerade på hur jag ständigt var igång. Hur jag orkade springa 05.00 på morgon, jobba 7-21 pass, skaffa mig extra jobb, ha klienter utanför arbete osv. Men motivationen höll mig igång, hela vägen faktiskt. För idag har jag två examen, nytt arbete och jag börjar äntligen hitta tillbaka till en ”normal” vardag med min sambo. Jag har till och med tid över åt vänner och träning. UTAN STRESS.

Men resan dit var inte felfri. Jag fick professionell hjälp för att inte gå sönder. I våras började jag märka skillnad på mig själv. Jag var inte glad längre, jag hade ständigt på mig ett fejkléende för att ingen skulle fråga. Jag sov max 5 timmar om nätterna, oftast bara 3. Jag grät så fort jag var ensam, i bilen, i duschen eller på mina promenader. Det kluriga var att jag inte kunde förstå varför. Jag är ju Superwoman. Jag går inte sönder, jag fixar allt trots motgångar. Eller?

Sambo och vänner som satte ner foten

Turen var att jag hade en stöttande sambo och stöttande vänner som fanns där. Dom satte ner foten och berättade för mig att detta INTE var en fungerande vardag. Jag var tvungen att ändra strategi för att klara av det vilket ledde till professionell hjälp så som samtalsstöd. Jag fick börja prioritera för att inte vara fullbokad konstant.

Varför valde jag att dela med mig om min vardag, om mitt kaos?

Jag vet inte egentligen, kanske för att varna dig som känner igen dig. Även du har en gräns. För det har vi alla.

Texten skulle handla om fungerande strategier, och jag anser att mitt tips till er är att ni vågar känna efter. Jag behövde push från nära för att våga göra det. Men jag lyckades, och tack vare det blev jag aldrig sjukskriven och stressen blev inte långvarig.

Schema för en fungerande vardag

En fungerande strategi för mig undertiden jag var som mest stressad – var att skriva schema. Då kunde jag tydligt se vart jag hade tid för återhämtning. För det behövs, framförallt när stressen har gått så långt att det påverkar ens vardag.
Det svåra är givetvis att hålla schemat när man är van vid 100%. Att lära sig att 60-70% vore lika bra är ingen självklarhet. Det var nästan läskigt att vara ledig.

Jag kan ärligt säga att det inte är förrän nu jag inser hur viktig en fungerande vardag är. Innan var det studierna och jobbet som var viktigast. Då handlade det inte bara om att läsa en bok, och att gå till jobbet utan man skulle helst ha högst betyg, för allt under det var inte tillräckligt bra. Jag skulle jämnt briljera på jobbet, vara trevlig mot kollegorna så att de tyckte om mig. Mina vårdtagare skulle trivas i mitt sällskap. Allt skulle vara perfekt så fort jag var inblandad. Är det konstigt att jag blev stressad när jag ständigt hade press över mig? Nej, egentligen inte!

Min text är kanske lite flummig för dig som läser. Men det är svårt och skriva upp i punktform på fungerande strategier. För det är individuellt. Mina problem är ingen annans problem, och era problem är inte mina problem. Men jag hoppas jag har tillfört med något, om inget annat så är frågorna alltid välkomna!

Väl mött.

/Ida Wilör.

 Ta del av Idas övriga texter genom att klicka HÄR